Den här skivan knockade mej fullständigt när jag hörde den för första gången! Frågan är om det är någon skiva som har övertygat mej mer sen den här skivan kom ut. Mycket bra musik har kommit ut men jag håller den här plattan väldigt högt. Här finns så mycket kontraster att det bara sprakar om det. Mahsa från Iran och Sam från USA. Bara det gör ju den här kombinationen mer eller mindre omöjlig. Manligt - Kvinnligt. Mahsa med sin ljusa klara stämma och Mighty Sam med sin mörka röst. Mahsa som sjunger på sitt språk som jag inte förstår och Mighty Sam som sjunger på en tydlig amerikanska. Lägg därtill en bunt med duktiga musiker och fint gitarrspel av Knut Reiersrud och en helt suverän inspelning på det norska skivbolaget KKV så har vi en skiva som passar oss som tycker att bra ljud är viktigt. Än en gång har Erik Hillestad släppt ifrån sig en helt fantastisk skiva. Rekommenderas varmt!
I slutet av september står jag traditionsenligt i Bengans kö för att köpa mitt signerade exemplar av Peter LeMarcs senaste cd SVAG DOFT AV SKYMNING. Med skräckblandad förtjusning kommer jag närmare och närmare Peter och har hela tiden där frågan som gnager, kan LeMarc verkligen ha lyckats igen. Kan han verkligen fått ur sig ett album som jag tycker är sådär strålande bra? För så har det varit bra många gånger nu. Tveksam om det nya albumet verkligen är lika bra som de tidigare. Alla de tidigare gångerna har LeMarc lyckats! Kan han verkligen göra det igen?
När jag så kommer hem och fått spela igenom albumet kan jag bara lugnt luta mej tillbaka och småle. Nog tusan har karl´n lyckats igen! Ett album att räkna med! Jajamensan! Klockrena melodier och ett bra nyttjande av det svenska språket. Lägg därtill att jag bestämde mej för att köpa specialutgåvan med tillhörande ep och dvd så är jag än en gång en lycklig man med en LeMarc skatt att ha i hyllan som kan plockas fram med jämna mellanrum.
Det är detsamma här som med Kari Bremnes senaste album, detta är inte heller det bästa album som LeMarc har gjort men det är såpass bra att det har sin givna plats i LeMarc samlingen.
Precis i början av hösten släpper Kari Bremnes sitt nya album, Og Så Kom Resten Av Livet vilket är hennes senaste studioalbum sedan Ly kom ut 2009. Det är helt nyskrivna låtar som visar Kari från hennes bästa sida. Hon är nära, personlig och kraftfull i sitt sätt att komponera och skriva texter. Kari Bremnes har berört mej ända sedan jag hörde henne första gången i mitten på 90-talet och jag beklagar verkligen att vi inte har haft möjlighet att se henne på någon av Göteborgs scener. Av de klipp som jag har sett på YouTube så verkar konserterna verkligen vara se- och hörvärda.
Kari har släppt album regelbundet sedan slutet av 80-talet och vi som har följt henne har fått vara med om en lång musikalisk resa. Vi har fått höra henne i diverse olika konstellationer i form av stor orkester, liten orkester, teateruppsättningar och inspelningar med en pop/rock grupp. På detta album har hon gått tillbaka till gruppen och hon omger sig med musiker som verkligen gör hennes kompositioner rättvisa.
Kari tycker att hon har nått dit att hon kan se både framåt och bakåt i livet och det är kring dessa tankar och funderingar som den nya skivan handlar om. Hon skriver om brutaliteten och glädjeämnen i sitt liv och vi får vara med på denna resa.
Jag tycker att Og Så Kom Resten AV Livet är en bra skiva som jag varmt kan rekommendera men jag tror inte att man upptäcker Kari Bremnes med denna cd. Har man inte upptäckt hennes storhet förr gör man det inte med denna platta heller. Utan detta album är ett nytt kapitel i Kari Bremnes musikaliska resa. Om man vill upptäcka Kari Bremnes så finns det ett fantastiskt samlingsalbum som heter Fantastisk Allerede.
Det här är en skiva som jag har väntat på länge! Visseligen går Michael Jackson under epitetet "King of Pop" men jag vill nog påstå att finns det någon som är värd att kallas det i den moderna popmusiken så är det Trevor Horn. Efter en bakrund i The Buggles och Yes intog Trevor producentstolen och har producerat sådana storheter som Paul McCartney, Yes, Robbie Williams, Rod Stewart, Pet Shop Boys, Jeff Beck, Grace Jones, Cher, Seal, Tina Turner, Frankie Goes To Hollywood mfl mfl.
Trevor har slagit ihop sina påsar med några gamla trotjänare som Steve Lipson som har varit tekniker till många av Trevor´s produktioner och Lol Creme som var en av förgrundsfigurerna i gruppen 10CC.
Made In Basing Street är en popplatta full med härliga låtar som har kryddats med mycket tekniska finesser. Hela plattan genomsyras av ett driv och en professionalism utan att bli tråkiga. För oss som älskar popmusik med stort P kan jag bara rekommendera den här skivan!
Neneh Cherry är trots namnet en svensk sångerska och hon hade en jättehit i världen med Buffalo Stance i slutet av 80-talet som var en blandning av hip hop med maiinstream pop och dance musik. Dessutom hade hon 1994 en jättehit med 7 seconds tillsammans med Youssou N´Dour. Neneh är en kvinna som totalt sett inte synts mycket i media men när hon gör något så gör hon det rejält så som med denna uppseende spännande skiva.
Hennes medmusiker Mats Gustavsson på saxofon hörs mycket och starkt och han spelar väldigt spänstigt mot Neneh´s röst. Hela plattan utstrålar en spänning mellan dessa 2 musiker. Inte för att de andra inte märks, för deras medverkan är också ack så väsentlig. Här är vi emellanåt i landet frijazz men det spårar aldrig ur. Detta är verkligen en platta som bjuder dej på en musikalsik resa. Inte tillbakalutad utan du måste lyssna aktivt och vara med på svängarna. Rekommenderas om du vill ge dej ut i ett musiklandskap du kanske inte besöker så ofta.
Det här är Beach Boys 29:nde album tillsammans och det kom till för att fira bandets 50 åriga jubileum. Smaka på den, en 50 år gammal popgrupp som kom ut med sin första skiva 1962. Tanken svindlar när man tänker på det. Hur mycket har de inte varit med om under den här tiden. Tyvärr har 2 av bröderna Wilson gått ur tiden men annars är gruppens medlemmar intakta. Hur intakt man nu kan bedöma att store Wilson själv är. Man kan ju lugnt säga att det har runnit lite vatten under broarna för Brian Wilson.
En annan detalj att lägga märke till är att detta är det första albumet sedan 1992 som gruppen har gjort originallåtar tillsammans. På något sätt får man ju räkna att tiden då Brian Wilson inte var med i gruppen så var inte Beach Boys intakt. En annan liten anekdot värt att nämna är att gitarristen och vokalisten David Marks lämnade Beach Boys1963 precis när Little Deuce Coupe kom ut 1963 är nu tillbaka igen. Samtidigt är albumet det första Beach Boys album som släppts sedan brodern Carl Wilson omkom 1998
Nog om detaljer, nu till frågan hur det här albumet låter med gruppen som firar 50 års jubileum. Plattan startar starkt med en underbar liten introduktion med Beach Boys snygga stämmor och snygga instrumentering. Denna låt går över till albumets titellåt "That´s why God made the radio": En låt som har allt vad en melodi från Beach Boys skall innehålla. Listan kan göras lång på alla detaljer som gör ett album bra. Gillar man The Beach Boys är detta ett måste album. Sommaren är här och Beach Boys kommer till Göteborg och Trädgår´n. Jag skall banne mej försöka att se dem!
Storm Corrosion är det senaste samarbetet mellan Mikael Åkerfeldt från Opeth och Steven Wilson från bl.a Porcupine Tree. De här herrarna träffades för mer än 10 år sedan när SW producerade Blackwater Park med Opeth. Det blev då en platta som gjorde vissa avsteg från Opeth´s ursprungliga metallrötter åt det mer progressiva hållet. Mellan den plattan och detta samarbete har Steven bl.a remastrat katalogen med King Crimson i 5.1 och blivit en av förgrundsfigurerna i dagens Progressive Rock.
När jag lyssnar på den här plattan är jag tillbaka i pojkrummet i början på 70-talet och man satt och diggade musik som ingen annan förstod. En grupp som minnet genast jagar fram när jag hör detta är Gentle Giant. Definitivt ingen kopia, långt därifrån men vibbarna går åt det hållet. Det här är absolut ingen musik som man sätter på i tid och otid som bakgrundsmusik utan detta skall sättas på när man verkligen vill lyssna och uppleva mollstämning. Det är ju egentligen inte någon vår- eller sommarplatta som det är nu när plattan har släppts utan jag vill säga att detta är typisk höstmusik när rusket tränger på och man vill vara inne och ha det gott och digga god musik där det krävs lite av lyssnaren för att man skall kunna ta till sig av det goda.
För oss som gillar den här genren från England och 70-talets början kan jag varmt rekommendera denna platta.
Det här är Soulsavers 4.e skiva och jag har inte hört ett endaste pip från dem tidigare. På de tidigare skivorna har de haft olika sångare och de skivorna har imponerat på Dave Gahan från Depeche Mode. Så mycket att han efter ett antal turer kunde erbjuda sina texter till duon Rich Machin och Ian Glover som utgjorde gruppen Soulsavers. Helt kravlöst satte sig de tre tillsammans och skapade Soulsavers 4:e skiva som precis har släppts.
The light the dead see är skiva som är väldigt akustisk och stämd i moll med Dave Gahans typiska och kraftiga röst i förgrunden. Dave textar fantastiskt bra vilket gör att man uppfattar vad han sjunger om väldigt tydligt. Musikaliskt kan vi lägga denna skiva i samma låda som U2, Nick Cave, Morrisey och skall vi klämma till med något svenskt får det bli Weeping Willows och Magnus Carlsson från nämnda grupp. Om jag inte missminner mej har Magnus själv sagt vid något tillfälle att nämnda artister med Morrisey och Dave Gahan i spetsen varit en stor inspirationskälla när han har utvecklat sin sångstil.
Den här typen av mollstämd musik faller jag ofta för och har så också gjort i detta fallet. Jag gillar den här plattan och håller den som en skiva som gott och väl kan hamna på årets 10 i Topp lista för 2012.
Just nu är jag väldigt mycket inne på producenten Trevor Horn. Artist men framför allt producent måste jag ändå säga. Han började synas och höras i slutet av 70-talet och början av 80-talet och sedan dess har han dykt upp i väldigt många sammanhang. Mitt skivtips denna gång är en, när den släpptes, en dubbelvinyl. Den utgåva som jag tipsar om här är också en dubbelutgåva nämligen den remastrade versionen av WELCOME TO THE PLEASUREDOME med FRANKIE GOES TO HOLLYWOOD.
Jag tycker att 80-talet har fått alldeles för mycket skäll för att det bara kom ut skräp. Detta är en toppenplatta kanske till och med ett mästerverk och en värdig representant för vad som gavs ut den första hälften av 80-talet. Oerhört spännande producerad av Trevor Horn med mycket ljud och lustiga knorrar. Herr Horns ständige följeslagare Steve Lipson är naturligtvis med på den här resan som vid så många andra tillfällen. Welcome släpptes 1984. Obegripligt att det snart är 30 år sedan!
FGTH var en grupp som skapade mycket väsen omkring sig när det begav sig med pr jippon och vågade omslag som gjorde att de blev bannlysta av BBC . Trevor Horn var i väldigt många fall inte bara producent utan han var med och påverkade hela maskineriet runt omkring "sina artister". Det blir lätt en rejäl lista av artister när man tittar på vilka artister som Trevor Horn har arbetat tillsammans med. Eller vad sägs om dessa:
Paul McCartney, Cher, Rod Stewart, Yes, Art of Noise, Seal, Tina Turner, Pet Shop Boys, Robbie Williams, Belle & Sebastian etc etc.
Jag anser att detta är en skiva väl värd att lyssna in om man gillar popmusik!
Gazpacho ”Tick Tock”
Sivert Höyem ”Moon Landin”
Midnight Choir ”Amsterdam Stranded”
Craig Armstrong – nästan alla hans skivor,mycket bra filmmusik
The Cinematic Orchestra ”Ma Fleur”
Steve Dobrogosz ”Golden Slumbers”
Opeth ”Watershed”
Katatonia ”Night is the New Day”
Porcupine Tree ”The Incident”
Peter LeMarc ”Peter LeMarc”
The Beatles – samlade album återutgivna i stereo och mono!
Skivbolag värda att hålla ögonen på: Edition of Contemporary Music, ACT Music, Kirkelig Kulturverksted
